Inlägg fràn ett i-land
Av nàgon anledning sitter jag här och filosoferar över presenter jag har fàtt. Vad man egentligen blir gladast av. Vad tror ni? Jag har egentligen kommit pà ganska mànga "kategorier" eller vad man ska säga.
Nàgot fantastiskt är ju ändà foton. Speciellt när man inte är hemma som jag, utan bara längtar efter att bli pàmind om sina nära och kära. Därför var min julklapp av Simon jättefin, och av Johanna ocksà.
Presenter som nàgon har lagt ner mycket tid pà att ordna, blir man ocksà sàdär jätteglad av. Jag tänker kniven jag fick av Anna en gàng med tillhörande genomtänkta ledtràdar. Och pà alla dessa fina teckningar jag samlat pà mig under àren. Och sist men inte minst örngottet jag fick av Ave som hon hade gjort själv.
Otippade presenter blir man glad av, och ofta riktigt överraskad. Presenter som man helt enkelt inte väntar sig att fà. Som ett brev pà posten, en betald telefonräkning, ett sms...
Sedan kommer vi till det klassiska. Att komma pà nàgot som personen behöver, men som den inte har tänkt pà att den behöver. Klurigt, men ibland kan man lyckas. Försöker bara komma pà när... ;)
Eller, självklart, presenter som visar att man känner varandra väl. Jag tänkter pà mitt presentkort pà shalom som jag fick av mamma och pappa i julklapp. Jag menar, vem skulle annars komma pà tanken att ge ett presentkort pà en secondhand-affär till mig? Jag blev jätteglad! Eller fluortabletterna som Joel köpte en gàng, vem skulle kunna veta att jag verkligen tycker om att ta en fluortablett efter att jag borstat tänderna?
Vet egentligen inte varför jag skriver dethär...? :)
Kanske för att erkänna hur dàlig jag själv är pà att komma pà presenter som folk blir glada av. Men nu när jag har strukturerat upp det lite sà kanske jag blir lite bättre. Man kan ju hoppas i alla fall. Men hur som helst sà är det ju ändà tanken som räknas, sàklart. Och jag tänker sà det knakar, jag lovar!
Nàgot fantastiskt är ju ändà foton. Speciellt när man inte är hemma som jag, utan bara längtar efter att bli pàmind om sina nära och kära. Därför var min julklapp av Simon jättefin, och av Johanna ocksà.
Presenter som nàgon har lagt ner mycket tid pà att ordna, blir man ocksà sàdär jätteglad av. Jag tänker kniven jag fick av Anna en gàng med tillhörande genomtänkta ledtràdar. Och pà alla dessa fina teckningar jag samlat pà mig under àren. Och sist men inte minst örngottet jag fick av Ave som hon hade gjort själv.
Otippade presenter blir man glad av, och ofta riktigt överraskad. Presenter som man helt enkelt inte väntar sig att fà. Som ett brev pà posten, en betald telefonräkning, ett sms...
Sedan kommer vi till det klassiska. Att komma pà nàgot som personen behöver, men som den inte har tänkt pà att den behöver. Klurigt, men ibland kan man lyckas. Försöker bara komma pà när... ;)
Eller, självklart, presenter som visar att man känner varandra väl. Jag tänkter pà mitt presentkort pà shalom som jag fick av mamma och pappa i julklapp. Jag menar, vem skulle annars komma pà tanken att ge ett presentkort pà en secondhand-affär till mig? Jag blev jätteglad! Eller fluortabletterna som Joel köpte en gàng, vem skulle kunna veta att jag verkligen tycker om att ta en fluortablett efter att jag borstat tänderna?
Vet egentligen inte varför jag skriver dethär...? :)
Kanske för att erkänna hur dàlig jag själv är pà att komma pà presenter som folk blir glada av. Men nu när jag har strukturerat upp det lite sà kanske jag blir lite bättre. Man kan ju hoppas i alla fall. Men hur som helst sà är det ju ändà tanken som räknas, sàklart. Och jag tänker sà det knakar, jag lovar!
Kommentarer
Postat av: mamma kaffetant
Jag minns dom fina presentkorten på hembakat... har fortfarande kvar några!! Det var mycket kärlek och arbete bakom vart och ett av dom presentkorten!! Kommer nog med på topp-fem bland alla presenter jag fått! <3
Mor
Trackback