Rusch

Tänk att ett höstlov kan gå så snabbt...

Linn har varit här sedan i onsdags, ett par dygn alltså. Åkte ända från Växjö för min skull :)
Jag tyckte i alla fall att det var värt det (inte för att jag åkte buss men...). Det har varit mycket regn men också mycket kortspel, prat och guitar hero. Fast helt mysko vad tiden gått snabbt!

Idag var det fredagspuls och bowling som stod på schemat. Jag gjorde tre spärrar. Dock ingen strike, men om man tänker efter gjorde jag det ändå. Tre stycken / / / blir ett X och en / . Altså en och en halv strike. Tycker jag. Som tröst. Egentligen är jag ingen tävlingsmänniska, men jag har kommit på att jag gillar att ha ursäkter om det går dåligt. Fast så är vi väl alla...
Hur som helst så var det en kort fredagspuls utan fika eller andakt, och det saknade jag. Men skumt vad snabbt fredagspulsen gick idag.

Kände mig konstigt tom efter fredagspuls. Vissa gick hem till Mica (majoriteten). Vissa kände istället för att ta en promenad hem med Joel (jag). Min broder fick mig av någon anledning att prata på och ha det bra. Han är lätt att prata med! Det tänker jag inte alltid på, vi lever från samma bas men ändå i två olika världar, olika liv. Två olika linjer som inte korsas så ofta tyvärr. Det kanske behövs en promenad för att förstå det. Den promenaden gick alldeles för snabbt, den också.



Jag har en sång, en enkel sång, till dig Jesus min herre.
Min längtan är att vara där du kan fylla mitt inre.
Jag vill leva där din flod rinner fram.
Jag vill bo under ett vattenfall.
Jag vill dricka av din himmelska ström.
Om och om igen,
Jag vill leva av Dig. Leva av Dig.



Jag orkar inte stressa mer. Orkar inte med att tiden rinner ifrån mig. Jag ska ta en lugn helg med tid att tänka.

Kramar och lev väl, läsare!

Joyeux anniversaire

Idag är Dagen med stort D.
Det känns inte så särskilt egentligen, men tänker man efter så från och med idag....

... Får jag gifta mig utan att sms:a kungen (fråga honom om lov) !

... Är det grönt ljus för mig att ta körkort, jippi!

... Kan jag faktiskt ta flyget till Ljubljana eller Capetown eller Jokkmokk utan att ens nämna det för mina paranteser! Fast det är klart, då kanske de inte skulle fortsätta ge mig mat och tak över huvudet. Kanske skulle skriva en lapp på kylskåpet om jag skulle göra det.

... Får jag komma in på La Scala eller Pub Kråkan eller någon annan knäpp krog. Det skulle jag göra bara för att vara social, inte för att dricka, men jag får åtminstone.

Jag hade tänkt skriva om dagen höjdpunkt, men det får snarare bli höjdpunkter. Johanna kom och gjorde mig jätteglad genom att bara.... Vara Johanna. Vi spelade kort och åt tårta och skrattade en hel del. Sen kom Anna och fick mig att skratta ännu mer. Först för att hon var så oväntad. Dessutom har Anna har tjatat om att hon redan har köpt min present sedan jättelänge och jag har varit nyfiken till tusen. Och plötsligt stod hon utanför dörren med ett vackert skrivet brev och en gurk-kaktus. Jag blev lättad, en smaskig kaktus altså, men så läste jag brevet. Kaktusen var visst inte den riktiga presenten. Ännu längre pirrig väntan altså.  ;-)

Något annat som jag gillar med att fylla år är att alla släktingar ringer till mig. Farmor ringer, Morfar ringer,  faster Nina ringer och morbror Petter skickar ett mms med en bild på hackad brysselkål och texten "Grattis på dig!". De bor alla ca fyra timmars bilfärd härifrån, så vi ses inte så ofta. Tyvärr hörs vi inte av så ofta heller. Jag tänker oftast: "de är äldst, de får ringa", men det är egentligen rätt så dumt. Varför kan inte jag ringa egentligen. De skulle nog bli galda av det.

Nu blir det stort party i köket med chokladkaka. ;-)
Kram och puss

//18-åringen.

Att vara eller icke vara... naturvetare

Vissa dagar känner jag mig verkligen inte som en naturare med
Största intresse: plugget.
Jag orkar inte ha stämpeln att "Hon den där tjejen pluggar hela dagarna. Jasså hon gillar inte film, jaha, det är väl för att hon inte hinner titta på film för alla läxor..." Det finns människor som tror att de känner mig, vet vad jag pysslar med i livet. Just de vet ingenting.

Vissa dag är jag lite mer naturare än så.
Jag har "förmånen" att få bära glasögon, det är definitivt en naturstämpel.
Jag är inte helt körd på matte.
Och klart att jag gillar att vara i skolan (mest för alla fina filurer jag känner där).

Idag fick jag ännu ett argument till att jag valde rätt program. Jag hade ett val, att göra eller inte göra, det är frågan. Idag handlade det om högskoleprovet. Jag valde att göra det, inte av tvång eller betyskris, utan för att det var spännande. Som om inte det vore nog så är provet på en lördag. En hel dag, halv nio till halv fem. Och jag betalar för att göra det. Det skriker verkligen NV eller hur?! Men Sofie är lite värre, tro det eller ej. Hon fyllde år också...

Jag var tvungen att ta ett snack om tid med gud idag. Lägger jag för mycket tid på att plugga? Bryr mig för mycket om betyg? För jag kunde knappt sluta tänka på hur det gått på provet. Tror att gud kommer berätta vad jag borde göra med min tid, snart snart.

Jaa! Jag orkade gå på monas café efter mötet. Goa människor som muntrar upp! Därifrån kommer...
Dagens gapskratt: Hohohohoho heh heh eh hihihihi hmmmhmmmmmmmhmmm hiehiehiehiehie :D :D

Höst


Det här trädet vann min tävling om vackraste höstnyanserna. Gult, rött och
grönt på samma träd och en flödande sol som osten på marmeladmackan.
Eller som gitarrsolot i rocklåten. Hur som helst, helt underbart träd...

Levande

Just nu har jag skapat en levande blogg. Här tänker jag inte skriva en massa fantasier. Inte om saker andra har upplevt, utan om mitt liv. Min önskan är att den ska bli levande för dig som läser, men även för mig själv.

Kanske blir det som när jag försöker börja skriva dagbok regelbundet. Det brukar sluta efter några veckor med något inlägg per månad. Men jag hoppas att det inte blir så!

Min helg kan bara beksrivas med ett ord. Levande. Lägret på Västra Gård med kyrkgänget var jättehärligt. Alla fina ungdomar får mig att känna mig behövd. Och det är sån lycka att få se andra möta gud. Levande.


Kram och välkommen åter ;)

RSS 2.0