Innebandykarriär och kärlekssång
Fredagkvällen var jag, tro det eller ej, med i en innebandyturnering, Barkis cup. Det var dömt att gå rakt åt skogen: jag är kass på innebandy, vi var det enda tjejlaget, vi spelade bara mot killar, vi var det yngsta laget, jag visste inte ens vilken böj jag hade på klubban... Ja, vi var redan från start placerade längst ner på resultatlistan... Men hur som helst så är det väsentliga att jag, Johanna, Sofia och Rebecka hade det jättekul när vi försökte vara som myggor på motståndarlagen och irritera dem. Det gick inte att irritera. Men vi fick många skratt och till och med ett mål! :)
På lördagen jobbade jag och Johanna på café shalom i några timmar. Det var kul och mysigt att umgås med Johanna som vanligt. Att det fick ske medan vi diskade och bredde mackor var helt okej.
På kvällen gick jag hem till Simon, som äntligen har lämnat sanddynorna och teet i Egypten, och kommit tillbaka till Kristineberg. Vi kollade på film och jag erkänner, jag kunde inte vara jättefokuserad på filmen... Men vi hade det mysigt med skratt och prat, film och godis. Ska träffa honom ikväll igen, när det blir singstar hemma hos Nikolina. Det ska bli roligt att träffa honom och de andra också såklart.
Söndagen innebar en gudstjänst med ganska många gäspar tyvärr (efter kanske 6 timmars sömn) och även lite städning och mycket plugg. Med tre prov på fem dagar känner jag mig ganska less på att plugga just nu, men jag är så illa tvungen. Fast... jag tar det imorgon! Det är kanske inte så likt mig, men jag ska skjuta upp läxorna till sista dagen är planen. Och jag har i alla fall en plan!
Oh, my love
my darling
I've hungered for your touch
a long lonely time
and time goes by so slowly
and time can do so much
are you still mine?
I need your love
I need your love
Godspeed your love to me
Lonely rivers flow to the sea,
to the sea
to the open arms of the sea
lonely rivers sigh 'wait for me, wait for me'
I'll be coming home wait for me
(En av de vackraste balladerna tycker jag. Unchained malody. Heart har gjort en underbar version, lyssna!)
C'est la morte
Nej, jag är fullt frisk.
Nej, våfflorna hemma hos Sofie gjorde mig bara gott.
Nej, sällskapet var det absolut inget fel på heller.
Nej, Anna och jag
Nej, Simon är borta i tre dagar till.
Nej, jag har ingen aning om hur min blogg blev grön helt plötsligt.
Nej, franska är mitt favoritspråk, alltigenom.
Nej, Johanna och jag hade en trevlig Kalmar-tur.
Ja, jag är trött.
Godnatt!
Tre gånger mys
Återigen fick jag kravla mig upp alldeles för tidigt. Vid nio på söndagsmorgonen lyckades jag ändå befinna mig i kyrkan för att träna på lovsången. Tro det eller ej, men jag var inte ett dugg nervös över att leda lovsång! På ett sätt är det ganska fantastiskt, jag är ju nervös jämnt... Det var så otroligt skönt att kunna slappna av och sjunga. Mys nummer ett!
Johanna kom på eftermiddagen och fick mig att skratta. Vi hade det härligt med levande ljus och filtar. Hon har ett helt otroligt minne, den tjejen! Hon kan säga exakta datum till saker som hände för över ett år sedan, som när vi sist var i simhallen med tonår eller när vi var i Kalmar förra gången och handlade... Hur som helst så nynnade vi som vanligt och hade det allmänt bra. Mys nummer två!
Kvällen avslutades med en tjejkväll hemma hos Stina. Pizzan var smaskig och det var mysigt att prata med kyrktjejerna igen. Mys nummer tre!
Massa mysiga kramar!
Familjen slappar
Joel öppnade sina paketer (den randiga tröjan dög inte...)
Pappa och jag hade en djup diskussion (nu är jag klok...)
Mamma låter mig hållas, med ett leende på läpparna (tack för det...)
På samma ställe där jag är
finns ett stort tomrum
där du saknas.
Snart snart...
Broder
Grattis på födelsedagen min fina bror!
Den första vårdagen
Återigen tänker jag på JohannaMatildaAnna som står ut med mig just nu. Som finns vid min sida när skrattet bubblar i magen och när oron knyter sig till en knut som är svår att lösa upp. Som lyssnar och pratar. Som gapskrattar och gläds tills gråten kommer. Som förstår.
Anna flippar ur. Gårdagens mattelektion var den roligaste på länge, inte tack vare matten utan snarare människorna. Valskursen var inte heller så seriös, när Anna ställer sina kluriga frågor. Hur kommer han som kör snöplogen till jobbet? Och varför i hela friden heter det rusningstrafik när det är då trafiken går som långsammast? Anna flippar ur.
Du hade rätt,
Gud.
Igen.
Massa kramar, Annie.
I samma ögonblick som jag hörde min första kärlekshistoria
började jag leta efter dig,
utan att inse hur blind jag har varit.
Älskande möts inte till slut.
De är i varandra hela tiden.
//Rumi
Dagens i-landsproblem
Förstår ni hur trött jag blir av att få brev och reklam från universitet och högskolor i hela Sverige, som vill ha mig dit? Idag fick jag från någon textilhögskola, och ett papper som jag såg att det stod civilingenjör på som jag inte orkade läsa just därför, och så från Luleå. Luleå. Det var fjärde brevet från Luleå och jag är inte övertygad om att jag ska dit. Suck.
Jag kanske står ut med denhär posten, jag överlever. Men när jag vet att jag inte ska plugga i höst, så är all post till ingen nytta. Och om några år när jag vill plugga vidare, så måste jag ju fixa nya kataloger. De har huggit ner kanske tre skogar (enligt Anders och Måns är en skog 38 träd) för att göra mängder med papper till en massa reklam som jag inte ens orkar läsa.
Brevduvorna kunde komma med något roligare till mig tycker jag...
Jag har en dunderkul vecka framför mig!
Måndag: Ska till Mönsterås och jobba alldeles strax
Tisdag: Cellgrupp hemma hos Magnus, mys.
Onsdag: Logos-dag med bra föreläsningar hoppas jag, och tennis med Simon på eftermiddagen.
Torsdag: Valskurs, med mat innan hemma hos Marcus (om han är frisk då...)
Fredag: Kalmar med skolan på någon rymddag och fredagspuls på kvällen såklart.
Lördag: Bio igen och födelsedagskalas för en viss broder
Söndag: Andas ut :)
Vi ses och hörs!
KRAMAR
Fredagen den trettonde
Idag har vi siktat högt
Vi var alla där och kollade på universitetet i Linköping och vi blev alla mer förvirrade än vi var innan. Fast jag blev inte så förvirrad, mest pepp på att gå där faktiskt. Mysig skola, roligt folk och inte alltför långt hem till tryggheten. Någon gång i framtiden kanske...
Hur som helst var det en rolig dag.
Anna såg en snygg Stefan som till och med hälsade på henne,
Marcus lyckades inta en skön bänk längst bak i aulan att sova i under en föreläsning,
Jimmy fick dela med sig av sin musik på mp3:n,
Zahidah kalasade på en god spagetti med köttfärssås,
Kifa hade musik i öronen att dansa loss till,
Krister hade oss alla att skämta med på bussresorna,
Emma hittade ännu fler utbildningar att välja mellan,
Sofie hittade ett mysigt café att shoppa lunch på,
Kalle hittade en rolig spak att leka med på bussen,
Linnea fick en dag off från skolan men kanske inte så mycket nytt,
Matilda hittade en Annie att stötta när hon ville ha bröd i matsalen,
Annie hittade ett roligt gäng treor att umgås med.
Jag ska börja tanka kramar till på fredag. Inför en hel helg. Då, Stockholm, får ni se upp, Annie är på väg!
Kram!
Utveckling
Vilken fantastisk helg! Jag har utvecklats de senaste dagarna. Vågat göra mer saker än jag gjort innan.
För det första så ledde jag lovsång i fredags på tonår med Joel. Jag var nervös innan, men det gick fint. Jag har gjort det tidigare också, men varje gång jag är nervös så går jag ett steg vidare.
Idag läste jag inledningsordet på gudstjänsten och bad en kort bön med alla. Jag läste rätt bibelord (jippie!) och stakade mig inte så mycket. Det var härligt att jag vågade, för det var ovanligt mycket folk där. Och tänk, Bosse frågade mig efteråt om jag vill vara mötesvärd någon gång och hälsa välkommen, läsa pålysningar mm. Hjälp!
Det är inte lika konkret, men att jag vågar vara med i Simon, Bea, Niko och Josefs gäng, trots att jag inte känner dem så väl, gör att jag känner mig lite modigare. På något sätt har jag vävts in bland dem, utan att jag riktigt har märkt det och det känns bra. Är fortfarande lite nervös innan, men jag är van vid nervositet...
Jag trivs med mitt liv här i Oskarshamn. Med familjen, med teknikarna, med klassen, med tonårsgänget, med kyrkgänget... Jag mår bra av att utvecklas på dethär sättet. Varför ska jag åka ifrån dethär ett helt år, när jag trivs så bra här?! Frankrike får vänta, så känns det för tillfället. Om jag hittar ett jobb och kan hänga mycket i kyrkan, så tror jag att nästa höst kommer att bli prima.
Tusen kramar, Annie.
Människors möte
Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.
Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.
Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.
Jag behöver din kind...
Tisdag kväll
Efter skolan igår blev det en semla på café flanaden med Simon, Josef och Terese. Det var mysigt att träffa dem igen och kul att jag fick vara med på tisdagsfikat. Premiär.
En snabb tur hem till broccolipaj och familjen hann jag med, innan jag lekte taxi ut till cellgruppen hos Magnus. Vi pratade om skapelsen och hur allting började. Jag blev verkligen upplyft av att höra Bosse prata om evolutionen som en teori, men själv är jag inte säker. Tänker mig mer att det är en slags kombination av evolutionen och skapelseberättelsen. Evolutionen förklarar hur gud skapade oss och skapelseberättelsen varför vi finns till.
Kvällen tänkte vi avsluta med en kort träff i kyrkan, men det slutade med att vi satt och pratade till efter elva... Jag är trött nu, men nog hade vi det kul alltid :)
Jag och Matilda ska få bo i Anna Melings lägenhet i en vecka medan hon är bortrest! Det ska bli så mysigt att få flytta hemifrån ett tag och att få träffa Matilda mer. Matilda, min klippa.
Jag är besatt. Mina tankar är så enformiga nu för tiden, men jag kan inte förklara. Fast jag tror att jag mår bra av det.
Snart snart...
Någon mer än jag som längtar efter värme?!
Äventyr med städning
Jag brukar slå två flugor i en smäll och spela trummor på mammas jobb när jag har städat där. För någon vecka sedan städade jag först, och sedan satte jag mig med trumpinnarna i högsta hugg och rockade loss. Kruxet var att någon hade bokat lokalen och skrämde upp mig rejält med att klampa in och sedan le stort åt att jag hoppade en meter upp från pallen...
Veckan därefter kom killen lite tidigare medan jag höll på att städa, men tro inte att han inte skrämde mig för det. Jag skrålade högt Leelands underbara låt Count me in och jag hörde inte att dörren öppnades. Gissa om jag blev rädd! Och gissa om jag slutade sjunga inom en tusendels sekund!
I helgen blev jag förvarnad. Jag visste att någon kille som höll på med kapoeira skulle kolla på loklerna där och se om de passade. Han skulle vara där när jag kom för att städa och jag öppnade dörren, stängde den efter mig och kollade sedan upp. Några meter framför mig stod en 20-årig kille med bar överkropp vänd mot mig och med händerna i karateställning! Kan ni föreställa er hur chockad jag blev? Fast jag tror faktiskt att han blev mer rädd än mig...
Ha de fint vänner!
Annie