Det är roligt att läsa om andras problem

Därför tänkte jag ha en lång utläggning om hur förkyld jag har blivit, hur mycket skolgrejer jag har till nästa vecka, hur jobbigt det kan vara att alltid vara till hands och hur feg jag ständigt känner mig.

Men å andra sidan så tycker jag själv att det är roligare att läsa om en persons glädjeämnen. Därför skulle jag istället kunna berätta om hur gott det är med semlor, hur fina mina kompisar är mot mig, hur gud håller min hand hela dagarna eller hur skönt det kändes att köra bil till skolan idag.

Får jag krama dig?
Kram!


Kempebra

Vilket läger!
Jag vet inte var jag ska börja berätta någonstans.
Lägret har varit upp och ner, och fram och bak.
Underbart oftast, men ibland kände jag faktiskt att borta är bra men hemma bäst.

Tänkte berätta om höjdpunkterna med lägret. I punktform.
* Jag har lärt mig att åka skidor bättre än när jag kom dit, från gröna till blåröda pister känns ganska hyfsat.

* Jag har fått umgås med min bror mycket mer än i vanliga fall, och han är bra den killen. Joel stukade armen och det var ganska segt för honom, men ser man det positivt så var han därmed lite försiktigare och han nöjde sig med att åka med mig i de lite... plattare backarna. Tur i oturen.

* Jag har lärt känna Bea så mycket mer än tidigare, som den härliga människa hon är. Sittlifter och bussresor gjorde det möjligt, och det känns som om vi har ganska mycket gemensamt.

* Underbara norska natur! En meter snö och vackra fjäll är inte fy skam.

* Alla människor jag har lärt känna på lägret har gjort mig starkare. Stämningen var verkligen härlig eftersom man kunde prata med alla lite grann. Jag växlade nog något ord med nästan alla som var med på resan.



Fredag och lördag efter hemresan, har bestått av en dunderkul danskväll i parken, rolig Greve Kurt i kyrkan, premiärtankning, en härlig fjortonårsfest och den sämsta bion hittills. Fast så dålig var faktiskt inte filmen, vad de andra fem än säger...



Mysigt med lägret var också kvällsbönen innan vi somnade.
Det var länge sen jag bad den, och nu när jag blivit äldre börjar jag tänka på vad man egentligen säger.

Gud som haver barnen kär
Se till mig som liten är
Vart jag mig i världen vänder
Står min lycka i Guds händer
Lyckan kommer lyckan går
Du förbliver fader vår
Amen

Historia


14 timmar och 1000 hjärtan

Nu är det inte långt kvar, och min mage börjar bli nervös.
Mitt huvud också, de flesta tankarna kretsar kring den kommande veckan.
okej, så här ligger det till.
Om nästan exakt 14 timmar bär det av mot trysil, ankarliftar och gröna pister!!
Det ska bli riktigt härligt att umgås med folk, lära mig att åka skidor bättre, umgås med gud och bara njuta av att ha lov.
Lite läskigt är det, att de flesta åker hur bra som helst medan jag knappt vågar åka i de gröna backarna.
Jag hoppas att det löser sig, min kära bror kommer åtminstone åka med mig. :)

Idag har jag hämtat ut mitt körkort!
Nu är det klart alltså, helt otroligt.
Lite knäppt att det är en liten rosa plastbricka som jag har kämpat för i nästan ett år nu...

Ikväll ska jag på bio med Johannisen.
I taket lyser stjärnorna.
Boken var riktigt bra, sällskapet kommer att vara riktigt bra, så varför inte en lyckad kväll?!

Igårkväll fixade kristna skolgruppen pappershjärtan till alla skåp i hela skolan.
Det var mysigt, mycket klipp och kletmassa.
Och fint blev det också, märkte jag när jag kom till skolan.
På mitt hjärta stod det: Du är en glädjespridare.
Tack! :)
Fast jag vet så många mer än jag som sprider glädje!
Det skulle bli en hel lista.

Nu hörs vi inte på ett tag!
Om ni lever väl, så ska jag låta bli att bryta benen i Norge!
Glad alla hjärtans dag!

Bamsekram

Efter en helt underbar helg med härliga människor, mår jag bara så bra!
Vill bara tacka alla fina människor som finns i mitt liv och som gör mig lycklig.
Vännerna, familjen, skolpolarna, kyrkgänget, släktingarna, teknikarna, filurerna som inte passar in i kategorier men som ändå har hittat en plats i mitt liv...
Kan man vara mer uppåt?
Önskar er all lycka!!


Lyckligaste föraren

Äntligen är det över! Pressen över att behöva övningsköra, skaffa lektioner och plugga teori. Tisdagen den 3:e februari 2009 kommer jag att komma ihåg länge, länge. Sedan behöver vi ju inte prata om att jag grät två gånger under uppkörningen. Oj, nu råkade jag visst göra det ändå...

Hur som helst så var det lite komiskt dagen innan jag skulle köra upp, när Avelina utbrast: "Imorgon smäller det!" Jag blev kanske inte jättepepp av att höra det, men vi skrattade länge :)

Första turen utan "lärare" blev i förrgår till cellgruppen. Det kändes inte så konstigt, fast lite speciellt ändå. Ikväll blir det första turen ensam i bilen, läskigt! Jag är redan nervös... Fast inte lika nervös som i tisdags, det är svårt att slå den nervositeten!

Straxens ska jag åka och spela spel hos Marcus och sedan skjutsa dem till valskursen. Det ska bli roligt som vanligt och idag kommer Frida också. Just det, tacos blir det också. Smaskens!

Kramkramkram

Fjärilar och mördare

Jag har haft en händelserik helg, så jag vet inte riktigt vilket av alla roliga äventyr jag ska börja berätta om. Jag börjar väl från början antar jag.

Fredagskvällen ägnade jag åt fredagspuls i kyrkan med teatersport och det var riktigt kul! Förra gången vi körde teatersport satt jag i ett hörn utan att våga vara med, men idag hängde jag på som alla andra, och det var härligt. Ett plus var att vi lyssnade på en spelning med Nasir senare på kvällen.

Lördag morgon: upp med tuppen. Jag jobbade tillsammans med Johanna på café shalom hela förmiddagen. Samtidigt som vi bredde mackor, gjorde semlor och diskade, hade vi det riktigt kul tillsammans. Det får vi absolut göra igen!

Förra helgen gick jag med i bions filmklubb som visar en film nästan varje vecka. Dagens film var på franska och väldigt udda och spännande. Fjärlien i glaskupan handlade om en totalförlamad man som skrev en bok genom att blinka. Hur låter det? Den var häftig och tänkvärd, dessutom sann. Och det var roligt att sitta där och mysa bredvid Matilda, Simon, Nikolina, Josef och Adam.

Kvällen utspelade sig hos familjen Karlsson med min familj och Jerners. Alla klädde ut sig till olika kungligheter, jag var Drottning Alexandra, och sedan skulle vi lösa mordgåtan för min döda make, Kung Alfonso. Vi fick olika brev under kvällen som beskrev hur vi skulle behandla folket runtom oss och vad vi skulle säga. Jag skulle bland annat be Jakob alias trädgårdsmästaren att "kratta löven" i trädgården med mig (...skrattanfall...) och öppet avsky Ingalill alias exfru till Alfonso (...hon låtsades kräkas varje gång jag kom i närheten...). En till sak jag vill göra om!

Och övningskörandet fortsätter.



Du omsluter mig på alla sidor
och du håller mig i din hand.

Din varma starka hand

RSS 2.0