Annie Sterckx

Det hela började i fredagseftermiddag med att Avelina sa att hennes kompis (och min också) Sofia skulle sova över. De åkte ivåg och badade och käkade pizza medan jag låg i soffan och kollade på A walk to remember med knappt öppna ögon. Vid åttatiden kom de tillbaka med ytterligare en kompis, Julia, som även hon skulle sova över. Jag insåg att de skulle vara uppe minst två timmar längre än jag och med tanke på hur trött jag var blev jag inte jätteglad. Vid tio var jag färdig att däcka i min säng. Då märker jag att de har bäddat till dem alla tre i vår källare. Om du inte vet hur det ser ut hemma hos, oss så vet du inte heller att man hör rakt in i mitt rum exakt vad som händer i källaren. Suck. Ingen sömn alltså.
Plötsligt får jag en lysande idé, och med två gamla gula öronproppar somnar jag tungt utan att höra några fniss eller något killsnack. Men ungefär kl 2 på natten börjar mystiska saker att hända. Jag vaknar och lägger en öronpropp på nattduksbordet, den andra har på något obeskrivligt sätt försvunnit men det orkar jag inte bry mig om just då. Så somnar jag om och fortsätter att drömma fina drömmar som jag aldrig minns när jag vaknar. På morgonen när jag ska bädda hittar jag en gul öronpropp i fotändan av sängen. Logiskt. Men däremot finns inte en skymt av proppen jag la på nattduksbordet! Puts väck är den och efter en tid av letande gav jag upp sökandet.
Man skulle kunna tro att sagan slutade där. Att de två gula öronpropparna aldrig fick återse varandra utan levde i ständig saknad av varandra. Fast när jag skulle dammsuga ikväll fick sagan ett lyckligt slut genom att jag hittade öronproppen i ett hörn under sängen. Fråga mig inte hur den hamnat där eller varför jag inte hittade den när jag letade. Jag vet bara att De Två Gula Öronpropparna är återförenade och kommer att leva lyckliga i alla sina dagar...